fuck with me, and I'll hadoken your ass!

jag måste först bara säga hur mycket jag hatar gamla tanter. dom är jobbiga, skrynkliga och luktar på tok för mycket tvål. idag har jag stött på två utmärkta exemplar av det (tack och lov) utdöende släktet. framför allt hatar jag äckliga gamla tanter som kommer och ringer på dörren och sträcker fram ett kuvert som det står "förlåt" på. det finns ingen ursäkt för såna som ni. gå och dö.

nog om det, vi vill inte att dom jävlarna ska gå och få storhetsvansinne för att någon talar om dom. det behövs ju inte eftersom dom redan höjer sig själv till skyarna, som om dom vore fucking moder teresa själv. "jag har handlat på konsum i 60 år! och jag har varit gift lika länge ska du veta. men maken min gick ifrån mig för två år sedan, så nu är jag alldeles ensam." tro fan det att han gick ifrån dig.

NEJ NU!... ska vi övergå till det viktiga ämnet. det är nämligen så, att igår. då hände det. det som jag har väntat på så länge. det obeskrivliga ögonblicket. jag har aldrig blivit så lycklig av att väckas när jag precis lagt mig och somnat om. men när dörrklockan plingade till lite lätt vid elvasnåret visste jag vad som väntade. jag bokstavligen flög upp ur sängen lindade in mig i en filt och slet upp dörren. där låg paketet. det skrek "anna öppna mig! öppna mig innan du sprängs av förväntan!" och det gjorde jag. efter det är allt egentligen bara ett suddigt töcken, men jag vet nu att street fighter IV kommer snurra sönder och samman inne i spelkonsolen de närmaste månaderna.

det självklara innan något annat var ju såklart att välja ryu i första fighten. och göra de magiska knapptryckningarna som ända sedan min barndom väntat på att få användas igen. ner+fram+punch. och mycket riktigt. där kom den. "HADOKEN!" och ett blått eldklot flög flam över skärmen. jag blev hooked.

spelet är än så länge precis vad jag förväntat mig. kontrollerna är underbara, karaktärerna är lysande. inte bara de gamla, utan även för mig nya bekantskaper som el fuerte och crimson viper som har kommit att bli lite av favoriter. grafiken är suverän. ja, allt är bra så när som på en detalj. tyvärr, det första som slog mig innan jag ens börjat spela. vad är det för jävla dynga till musik som spelas under introfilmen? skärpning! jag höll på att kräkas på den annars så klockrena filmsnutten. men allt annat väger ju självklart upp betyget till en solklar 11/10. när man är näst intill säker på att capcom håller på att gräva sin egen grav, slår dom till igen med ett sjudundrande spel som får en att undra över varför man ens började tvivla på dom.