alla får påsar.

idag köpte jag en nyhet i chipshyllan. efter att ha blivit överlycklig när jag testat smakprovet som låg inne i personalrummet på jobbet kunde jag ju inte låta bli. en vad jag antar var helt normal instinkt var först att köpa hela lagret, men jag lyckades hejda mig som tur var. men för fan DOM SMAKAR JU LIKADANT SOM BLÅ DORITOS! och det var precis vad jag skrek ut när chipskryddorna knullade mina smaklökar. sen insåg jag hur dumt det var eftersom det inte fanns någon där som kunde höra mitt lyckliga utrop. å andra sidan, när jag tänker efter var det nog lika bra att där inte fanns någon. sluten vård nästa?

en av grundpelarna till mitt alltmer instabila psyke..