DET FINNS BARA KRIG!

elden bränner, blodet rinner, branden ryker
ALLA NI SKALL DÖ IDAG!

ja, jag är på inte alls så bra humör. som dom flesta kanske vet. vad är det för jävla idé att man har rätt till 5 veckors semester när man ändå inte får ta ut dom när man vill? det finns knappast en enda idiot som tar semester bara för att. man har väl planer inför semestern, det fattar väl vem somhelst. men nej, tydligen gör inte konsums översittarmakt det. huvudsaken är väl att dom får vara ledig när dom vill.

man ska ställa upp för alla andra när dom är borta, men när JAG vill vara ledig, nej då är det tydligen ingen som kan (eller FÅR?!) ställa upp för mig. eftersom jag som det verkar för tillfället varken får semester de tre veckorna jag vill ha i sommar, eller swedenrockveckan (då för övrigt INGEN annan heller vill va ledig) så kan dom ju glömma att man ställer upp fler gånger. helt jävla sanslöst.

nej jag blir bara mer och mer pissed ju mer jag tänker på det, och med tanke på att jag ska sitta å vara "trevlig" på jobbet ikväll är det väl dags att jag börjar lugna ner mig, och tänker på att det kanske, kanske går att lösa på nåt sätt. för det finns ingen chans att jag är hemma å jobbar den veckan. isf tackar jag för mig.

dagens musik: tror inte att jag behöver vara tydligare än vad jag redan varit för dom som mot förmodan skulle bry sig. aggressiv bandvagnsrock, som dom beskrivit sig själva.

upphör aldrig att förvånas

det här känns lite pinsamt för mig, men jag har ett erkännande. idag var första gången jag spelade street fighter på ny teven. JAG VET! helt oförlåtligt. en hel vecka har gått och jag har knappt hunnit tänka tanken att det måste göras. (jo det har jag visst, ibland efter att jag gått och lagt mig har tanken slagit mig. jag har nästan varit påväg upp igen för att slåss några rundor.) men idag fick jag iaf besök av sofia och det lirades en hel del.

och nu ikväll var det som att jag var tvungen att ta igen all missad speltid på nå sätt. så jag har spelat igenom spelet tre gånger med olika gubbar. låst upp två nya karaktärer. så jag har ju inte legat på latsidan iaf. jackie chan kopian fei long och dan - mannen i den rosa morgonrocken (GAYGAYGAY). det kan ha å göra med den extremt låga humornivå man begåvas med när man är trött. det kan också ha att göra med att dan är en karaktär utom min världsbild. men jag har aldrig skrattat som jag skrattade när jag spelade igenom spelet som honom. det har resulterat att vega numer är helt och hållet solklart normal med mina nya mått mätt.

dagens musik: lät volbeat dvdn gå på rullning idag medans städning pågick. elvis metal 'n' roll.

mitt levebröd är ond bråd död

jag är förvirrad. antingen är det nån som flyttar ut från någon av lägenhetenheterna ovanför mig.. eller så är det nån som flyttar in. eller troligtvis både och. i värsta fall är det nån som omdekorerar hela boningen in i minsta detalj och inte riktigt vet vart han/hon ska göra av alla möbler. för några dagar sedan fylldes en släpvagn här utanför av några helt främmande personer och åkte iväg. och nu ikväll tömms en släpvagn av några andra främmande personer. problemet är att dom senare bär ner allt i källaren. vad jag vet har vi inga lägenheter i källaren. jag har ingen aning. men jag hatar att folk gör sånt här 'in public' så att säga. bara för att driva en sån som mig till vansinne.

jag hoppas självklart att det är jehovastanten som gått å gjort oss alla en tjänst och tagit livet av sig. jag älskar henne verkligen som granne och medmänniska, det gör jag. men det finns helt enkelt inte plats för såna som henne i denhär världen.

det värsta i denhär lilla historien är väl egentligen att jag börjar bli en såndär jobbig nyfiken granne som alla hatar. som vill ha koll på allt och alla utan att vilja erkänna det. som gömmer sig bakom gardinerna och spejar. blir man så när man har lite att göra på dagarna? VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ MIG?... nu ska jag kanske ta å kuta ner i källaren och se vad det är för saker dom burit dit. är det en jävla massa stöldgods kanske? är det därför dom smög så försigtigt i trapphuset? suck. skjut mig.

dagens: raubtiers album "det finns bara krig" har idag spelats sönder och samman i mina högtalare. jag har gått och blivit lite småkär i låtarna legoknekt och götterdämmerung. sådetså.

jag har en surprise till den där fula glasögonprydda ungen med sopkvasten..

alexander sa "det ska komma två till till och med" och annapanna kontrar med "fyfan". den här konversationen äger alltså rum efter att någon av oss har kollat på femte (FEMTE!?) filmen med harry potthuvud, jag tänker inte lämna ut någon, men jag tror att vi kan utesluta att jag är boven i dramat iaf. jag har ju helatiden trott att det fanns typ två filmer med eländet, men nej. sjukdomen har spridit sig och blivit större. och det var inte mitt fel.

om det nu finns några som faktiskt är lite nyfikna på dom två kommande toarullarna (ha.. haha. toarulle. pottfilm. fattar ni. ha..) ska jag göra saken så enkel som möjligt för er. jag tar på mig jobbet som recensent för dom. och ni ska få en klar redogörelse redan nu. jag ger filmerna ett användt plåster i betyg ...att dela på.

tack för att du tog upp plats i min blogg din lilla trollerislyna. du tror du är så jävla häftig i ditt fula nattlinne. gå och dö, jag vill inte höra mer om dig och din uggla.

nu jag har blivit utmanad också, av lovely miss E

7 sanningar om mig:

1. jag är hemligt kär i tommy lee
2. jag är livrädd för nålar
3. jag smörar för alla jag träffar
4. jag skulle vilja va en äkta stekare
5. jag drömmer ibland mardrömmar om norrmän
6. jag inbillar mig att viss mat är nyttig och tvingar i mig det, trots utséende och smak.
7. nr 4 igen.

dessa 7 personer utmanar jag:

1. Sfia
2. Malin
3. Sanera
4. Gud
5. Jonte
6. Clara
7. Heman

kvällens musik också: mötley crüe blandad kompott. sitter å kollar på en konsert med dom på nyteven. än så länge funkar den fint.

ny teve, nytt liv

alla goda ting är större. större än sina föregångare iaf. japp, då var det klart. jag har äntligen fått tummen ur och köpt en televisionsapparat. alla 46 tummar. en ny medlem i familjen retard på karlsviks. mamma ringde och väckte mig imorse. det enda hon frågade var om jag ville ha skjuts. hon behövde inte säga mer än så. ja, det vill jag. ja, jag vill ha skjuts. sen åkte vi iväg och förgyllde min vardag.

väl hemma med en jättemegasuperbautastor kartong stirrandes på mig från hallen, frågade jag mig själv; vad gör jag nu? jag trodde ju att den skulle installera sig själv! jag vågade knappt peta på kortongen med ett grässtrå med rädslan att jag skulle ha sönder den på något sätt. ännu mindre vågade jag alltså packa upp och installera den. som tur var är ju jonas hemma på dagarna och kom ganska snart till min räddning, och satte saker och ting på plats. efter det var det bara att testa. i med bluerayfilm och tevespel, helst allt på samma gång. och SATAN JOEL, jag är så inihelvetet nöjd med dagens inköp. nu följer inköp av nya spel och hejdundrande filmer som kommer bli en fröjd för både öga och själ.

imorgon tänker jag säga hejdå till min gamla teve, steve-ragnar kortslutning. han ska få adopteras av sandra, och jag ska komma och spela ps2 på honom minst en gång i månaden, bara så att jag inte glömmer bort hur dålig han är i jämförelse med den nya familjemedlemmen.

dagens musik: yellow submarine, ja jonas. du vet ju hur det är. kunde inte beatles så kunde nog fan ingen annan heller.

happy nytt år!

japp. då har jag svaret klart för mig. svaret på frågan som alla gått och sugit på de senaste veckorna. svaret som kan komma att ändra världsbilden för många. ändra traditioner för andra. kanske kommer det tillochmed att ändra matvanor för någon, men jag vet inte för vem det skulle vara. inte för mig iaf. svaret på frågan; går det att fira en alternativ nyårsafton? och då menar jag inte att man firar nyår på ett alternativt sätt, utan på en alternativ dag. och JA, det fungerar helt utmärkt. det funkade att äta nyårsmiddag, att skåla skumpa och att ha hur jävla skoj som helst. hej å hå, tillåmed brandlarmet fungarade som det skulle!

det hela började med att jag, sandra, malin, sofia och maria dundrade igång en rejäl tapasmiddag, med guacamoletoast, quesadillas, gröna drinkar och ungefär 1000 andra tilltugg. och sen. paltkoman. den var det ingen av oss som kom undan. så med magen full av mat toppade vi det med en massa dryck och spelade oss igenom en omgång retro. det tog 5 timmar. det hade antagligen att göra med att vi var så spända inför 12slaget. OCH VILKET JÄVLA 12SLAG SEN! samtidigt som vi stod och räknade ner sekunderna, kutade vi runt i köket som yra höns och rotade i skåp och lådor. fram med skumpa, glas och efterätt. fram med tomteblossen och partyhattarna! ... men vänta..!? sofia? vart är partyhattarna?? "JAG GLÖMDE DOM!" nooo! "vi bygger egna!" yeeeei!

så stod vi där och skålade i skumpa och viftade med tomteblossen. viftade rakt under brandvarnaren. ett tips; gör inte det. "dooooiing dooooiing dooooiing dooooiing dooooiing!!" brandlarmet. undrar vad grannarna trodde när det började tjuta kl 00.00 på lördagkvällen. jag hoppade upp på en stol och började peta på det "hur fan får man av en sånhär då?!" MAN VIFTAR! jahopp. så anna ställer sig och bokstavligen viftar bort det öronbedövande ljudet. sen när vi högg in på efterätten var jag så skakis i armen efter allt viftande att jag knappt kunde hålla i skeden.

festligheterna fortsatte sedan med en massa skitsnack och lite "jag har aldrig" otroligt mysigt gäng, och alldeles lagom humor. dvs på topp! för att inte glömma discodansen som avrundade det gångna året. tack allihopa för en toppenkväll! jag är hur jävla nöjd som helst!

... vi får inte glömma kvällens musik: marcoolio millenium 2, som ljöd ur högtalarna när klockan slagit över.

forever happy is fucking insane

ester har nu levt halva sitt liv på mentalsjukhus. men jag är på jävligt ovanligt bra humör. och med tanke på mina planer för morgondagen hoppas jag att det håller i sig. tvättning, städning, baka 2 långpannekakor och lite matbröd kanske. som följd av dagens humör har jag och sandra varit duktiga och promenerat den ökända rutten brunflo runt. dom har även byggt upp en replika av rundan i central park, new york förra året. mycket uppskattat avbrott i vardagen av stadsborna, som annars mest kutar runt och viftar pickadoller i nyllet på varandra.

otroligt egentligen vad mycket nyttigheter man får för sig att göra när man är på godsidan. men det är ju inget som händer allt för ofta, för annars hade jag ju inget att ha ångest över att jag INTE gör. jag menar att ligga ensam på sofflocket i sitt bombnedslag till lägenhet och ha ångest äver att man; 1. inte umgås med sina vänner. 2. inte rör mer på sig. 3. inte orkar städa. och 4. inte ids göra något åt sin ångest. men ibland får man ju små ryck som hindrar en att somna in i den eviga döden, och faktiskt tro att livet är värt att leva. små glimtar av hopp.

en funderare bara appropå ingenting. blir en människokropp verkligen sådär härligt slemmig kroppsfettig när den förvaras i syrefattig miljö? jag tänker lite på braindeadkonsistens. (nej, jag har ju inte testat själv utan kollar som alla andra alldeles för mycket på film.) jag har förr trott att det är bara överdriven filmförsköning för att liken ska se lite sliskigare ut än vanligt. men efter att ha forskat lite i ämnet ( återigen film, serie, dokumentär whatev... jag har inte suttit ner och googlat precis) har jag kommit fram till att det kanske inte är så långt ifrån verkligheten ändå. vore väldigt tacksam för svar från någon med kunskaper i ämnet och som sysslar mycket med förruttnelseprocessen av den mänskliga kroppen o.d.

and then I ate a smorgesboard and shot my friend.

att citera sig själv och skratta åt det är patetiskt. därför gör jag det helatiden. att jag dessutom gör det tyst för mig själv gör bara saken ännu roligare. för jag är den bästa av alla människor jag vet. jag drömmer om att färga håret blondt och vika ut mig i playboy. jag tvingar mig själv att spela tevespel bara för att kunna säga att jag har en hobby. egentligen hatar jag alla retards som kallar sig gamers. jag är den smartaste person jag vet, men älskar att spela oförstående bara för att höra förklaringar på olika saker från folk som är mycket dummare än mig. jag spelar bingolotto varje helg och lyssnar helst på dansbandsmusik. jag skulle nog inte tveka att mörda någon om det inte vore för risken att bli påkommen. makt för mig är förmågan att få folk att se vad de vill se. höra vad de vill höra. det är ingen som ser ironin i mitt leende, när jag säger "det är skönt att veta vart man har sina vänner" och jag njuter varenda sekund av det.

är det här mitt sanna jag? hur väl känner du dina vänner egentligen. hur väl känner jag dig? värt att ägna det en tanke eller två?

kvällens: at the gates blinded by fear... .. . ..alternativt lasse stefanz när du tror att ingen annan vet

nu ske ma gå på määärschnan!

bara för att. BARA för ATT den där gregoriemarknaden är en gång varje år, måste man ta ett avbrott från sina vardagliga sysslor (dvs spela tevespel och dricka kaffe med sandra) och ta en runda på stan.

min första tanke när jag kommit dit, var att jag blivit lurad på konfekten och att det inte alls var någon marknad på stan. men även med mitt IQ borde man fatta att det inte står några knallar på torget när det är mitt under renovering. vi hittade allihop utspridda som kossor på grönbete nere i badhusparken. jag visste ju redan innan jag kommit dit, att det enda jag kommer köpa är troligtvis en hel jävla årsförbrukning med strumpor. "men det är ju billigt iaf". mycket riktigt var det det enda jag hade med mig hem i år också, men jag måste erkänna att jag faktiskt köpte mer än så. jag lyckades lämna den stackars ostbiten jag köpte någonstans. med min tankeverksamhet blev den med största säkerhet inte ens med från försäljaren. grattis anna. det viktiga är tydligen inte vad man spenderar pengar på utan hur mycket pengar man spenderar.

dagens.. nej. kvällens musik: shinedown, sound of madness svänger ju riktigt bra i början.

...och tack så mycket för maten!

det allra bästa med denhär helgen har nog utan tvekan varit att slippa laga mat. torsdag och stadssväng, trolleritrollera och jonte har ställt makaroner och köttfärssås framför mig. fredag, inflyttningsfest hos malin. mat och dryck i glada vänners lag. tummenupp! lördag, personalfest, vin, tilltugg och supergod middag. tack alla för maten. idag ska jag gå till momma och försöka flirta till mig något där. jag ska nog bli en snyltare. jag tror att det är bra.

bydalssvängen fredag var iaf så jävla underbar. första åken för året och bättre före hade det inte kunnat bli. på eftermiddagen värmde tillochmed solen. men tacka satan för att vi inte åkte mer än vad vi gjorde ändå. för träningsvärken sune är fan inte att leka med. ben, armar, axlar, mage och stel som ett 80årigt lik på grönbete. det är så jävla värt det. men vad är grejen med män i lila overall? som inte kan åka RUNT en när man står och borstar av brädan. nej, när han kommer där och stakar sig fram i 2 m/h är det tydligen lite för snabbt för att han ska hinna väja för nån som han sett klart och tydligt framför sig den senaste halvtimmen. "TUT TUUT" mitt i örat två centmeter i från mig. jag blev så chockad att jag bara stod och gapade. IQbefriadeidiot. men sen log jag när han åkt förbi och jag verkligen la märke till hur den vackra tighta lila overallen skar in i rumpan på honom. stackars jävel. hahaha.
sen stressarn hem och middag hos malin. inflyttningsfest på hög nivå. riktigt skoj! men sen skulle alla gå på krogen. inte jättenajs.