daggmasken sune

fan va mycke daggmaskar det är ute nu. jag har aldrig sett så många daggmaskar i hela mitt liv. det luktar daggmask i hela brunflo. detta får mig, kanske inte helt otippat att tänka tillbaka på min barndom. namn som "nisse speedway" och "runar very fast" ekar i huvudet. det var i mitten på 90-talet och neonfärgerna härjade fritt. på södergård anordnades några av brunflos genom tidernas största maskrace. jävla djur. fy faan va äckligt.

nä, tacka vet jag oregniga dagar. (aaahaha O-regniga.. heja värmland!) dagar som igår. dagar då sverige intar ett näst intill tropiskt klimat. fan vilken bra dag. trots en hel dags arbete kan jag inte låta bli att påstå att det var den bästa dagen på hela veckan. grillning med familjen psykfall. jag och brorsan samtalade (på hittepådanska) om cykelns påverkan av samhället i dagens köpenhamn. syster... ja syster du är kanske det största psykfallet av oss alla, men jag älskar dig ändå. mamma och pappa.. ibland skäms jag för er på samma sätt som ni måste skämmas för mig.

efter middagen drog jag mig vidare in till stan där det vankades spritfest hemma hos tina. vi drog på premiärkväll på marité.. vilken miss! det gick inte att röra sig alls därinne. så satans mycke folk. värre än ovikentältet på krogstråket. och slymiga jävla drägg var det enda man såg så långt ögat nådde. slemmiga människor som trycktes tätt tätt mot en. gud jävlar, det gick ju inte ens att komma UT därifrån. till slut lyckades jag, elise och sandra iaf komma därifrån med livet i behåll och avslutade kvällen på bishops. i helhet ger jag kvällen fem toasts.

kvällens musik: underwear royal republic. jag fick anledning att sjunga "I can see your underwear from down here" både en och trettiofem gånger på grund av sandras kortkorta outfit! askalas.