å det kom blooooood. en massa blooood.

ja. just nu ser det ut som att jag använt mitt skrivbord som nån slags offeraltare. blodstänk överallt. tur att jag hade lagt ut papper... allt jag skulle göra var ju bara att skapa lite konst.

appropå blod och sånt så kom jag och sandra just på ett skräckscenario när man ligger under kniven så att säga. när plastigkirurgen som kommer in visar sig vara en pårökt leif gw persson. det är därför jag inte gärna skulle operera något. för tänk om det skulle hända. så länge han lever finns ju faktiskt en liten liten chans att det skulle kunna hända. även efter döden tror jag. hans spöke kanske tar över kroppen på någon annan kirurg. urscha näe, även om chansen är minimal så skulle jag nog inte utsätta mig för det.

"den här operationen är nog unik, alltså. jag har sett mycket dumt och mycket dåligt och mycket slarvigt och en del påhitt också, men jag har aldrig sett något så jävla vansinnigt som en analblekning. vi lägger ett snitt från naveln så får vi se hur det här fallet fortlöper."