my name is anna, but you can call me frosty

söndag och arbetshelg = killed by death. helt jävla slut. inte nog med att det faktiskt är meningen att jag ska KLIVA UPP på morgon (jag fick beröm över att det var så länge sedan jag försov mig idag) jag ska också jobba dessa helvetiska evighetspass. jag behöver knappast avtjäna mitt straff i helvetet efter döden eftersom jag redan avverkat straffet livs levande, vilket måste vara snäppet värre. sen tror jag fan att så fort jag har jobbarhelg så hopar sig molnen och pressar ur sig så många snöflingor det går. bara för att jag ska få pulsa i djupsnö till jobbet i zombiestadiet* innan plogbilarna ens har fattat att det finns jobb att göra. fuck for fun, det har kommit över en halvmeter nu i helgen. det här resulterade alltså i att när jag kom till jobbet imorse så jag ut som fucking frosty the snowman. snön hade bokstavligt talat lagt sig som ett täcke, inte bara över huvet och axlar utan hela framsidan av kroppen INKLUSIVE mitt ansikte. jag möttes av våran vaktmästare som skottade parkeringen och han stannade bara upp och drog av ett redigt asgarv, för att sedan utan en kommentar eller nånting återgå till arbetet.

* ..dvs det stadie man är i efter att man klivit upp, men innan man har vaknat

well. tur att jag slipper jobba utomhus iaf. och tur att jag träffar så mycket människor i mitt jobb. och TUR att jag kan sitta och skratta åt dom hela dagarna. av alla orginal i brunflo så finns det bara en som tar alla priser alla kategorier. med hästlängder. jag tänker inte nämna några namn. det behöver jag inte heller. alla som någonsin hört talas om honom listar nog ut vem det handlar om ändå. jag behöver bara nämna orden pipa och underbett i samma mening så ljuder en våg av "ahaaa:n" i bakgrunden. den här mannen kan iaf konsten att spotta ur sig det mest underbara kommentarerna (bokstavligt talat. faktiskt) utan att ens veta om det själv. idag hade han t.ex ett så självklart svar på frågan; "när kommer tidningarna idag då?" först en suck, och sen; "dom lär ju dyka upp när dom dyker upp. när dom inte är på rymmen. och det kan man ju inte så noga veta" det är nästan så att jag blir avundsjuk på alla enkla men dock briljanta svar han har på allt. efter det fortsatte han med att predika om skillnaden mellan plastblommor och vanliga blommor för en stackars oskyldig gubbe med rullator och hörapparat.

underbar dag på jobbet med andra ord. och ja ni ska inte tro bara för att det var ett helvete att ta sig TILL jobbet, att det skulle vara en dans på rosor att ta sig hem igen. nej eftersom det fortfarande snöade lika mycket (and still does) så hade ju inte plogbilarna hunnit med dagens ANDRA varv så det var ju självklart lika förjävligt på vägen hem.

en dagens, tack: decapitated. alldeles lagomt aggresivt för att styra upp min kväll. anna gillar spheres of madness